Efter en höst där lagstiftningsarbetet gick på lågvarv har det under våren börjat röra på sig. Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet innehåller flera punkter som rör arbetsrätten, varav några nu har börjat utredas. Bland annat har en utredning om moderniserad arbetsrätt tillsats, och regeringen har nu kommit med lagförslag om utökad fredsplikt som föreslås träda i kraft i augusti 2019. Lägg därtill flera viktiga redan pågående utredningar, så har vi ett mycket intressant fortsatt år att vänta.
Utredning om en moderniserad arbetsrätt
I slutet av april tillsattes en statlig utredning som syftar till att föreslå hur arbetsrätten kan moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Tillsättandet av utredningen och utformningen av kommittédirektiven bygger på januariavtalet, och har direktiv att komma led lagförslag avseende:
- Tydligt utökade undantag från turordningsreglerna i LAS,
- Stärkandet av arbetsgivarnas ansvar för kompetensutveckling och anställdas omställningsförmåga inom ramen för anställningen,
- Lägre kostnader vid uppsägning, särskilt för mindre företag, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls,
- Bättre balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor. Av kommittédirektiven framgår att denna punkt i huvudsak tar sikte på att utreda skillnader i villkor beroende på anställningsform.
Utredningen ska redovisas senast den 31 maj 2020.
Lagförslag om utökad fredsplikt
I april kom också regeringens omdebatterade proposition om utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister. Genom lagförslaget genomförs överenskommelsen från 2018 mellan LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv om förändrade konfliktregler på svensk arbetsmarknad, som i sin tur har sin bakgrund i den svenska hamnkonflikten.
I propositionen föreslås, genom ändringar i MBL, att rätten att vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en kollektivavtalsbunden arbetsgivare endast ska få utövas under följande villkor:
- Stridsåtgärden ska ha beslutats i behörig ordning,
- Stridsåtgärden ska syfta till att uppnå kollektivavtalsbundenhet i förhållande till arbetsgivaren.
- Parterna ska först ha förhandlat om de krav som ställs.
- Det ska inte få ställas krav om att det kollektivavtal som arbetstagarorganisationen vill uppnå tränger undan arbetsgivarens befintliga kollektivavtal.
Förslaget medför inte någon utökad fredsplikt i förhållande till en arbetsgivare som saknar kollektivavtal för det aktuella arbetet. I propositionen föreslås också att det inte ska vara tillåtet för en arbetsgivare eller en arbetstagare att vidta eller delta i en stridsåtgärd för att utöva påtryckning i en rättstvist. Förslaget påverkar inte rätten att vidta eller delta i sympatiåtgärder, indrivningsblockader eller politiska stridsåtgärder.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019.
Annat pågående lagstiftningsarbete
Utöver ovan nämnda utredningar och förslag pågår en rad intressanta utredningar inom arbetsrätten, vilka kommer att lämna förslag på lagstiftning under 2019. Bland de viktigare kan nämnas följande:
- Det pågår en större utredning om skarpare sanktioner mot diskriminering och trakasserier. Regeringen vill se skarpare sanktioner mot de arbetsgivare som inte följer lagstiftningen gällande diskriminering och trakasserier. Utredning, som ska redovisas i september 2019, ska ta fram förslag på hur tillsynen över diskrimineringslagen kan bli mer effektiv och ta fram lagförslag på skärpt lagstiftning på detta område.
- Ett generellt förbud mot belastningsregisterkontroll i arbetslivet har länge utretts och diskuterats. I april lämnades lagförslag till regeringen om de undantag som bör gälla, om ett generellt förbud beslutas. Här kan vi vänta oss både fortsatt debatt och eventuellt ett lagförslag under året.
- Få kan ha missat debatten om höjningen av pensionsåldern. Förslaget, som presenterades i februari 2019, kommer att vara på remiss under våren och därefter lämnas som lagförslag till riksdagen senare under året. Sannolikt kommer förslagens första steg bli lag under 2020, vilket innebär att från nästa år kommer (i) lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 61 till 62 år, samt att (ii) rätten att ha kvar sin anställning (LAS-åldern) höjs från 67 till 68 år.
Artikeln skriven av Martin Vildhede och Christoffer Erlandsson
