Vid utförande av transporter (oavsett om per väg, flyg, sjö eller järnväg) är det vanligt förekommande att transportörer inkorporerar Nordiska Speditörsförbundets Allmänna Bestämmer 2000 (”NSAB 2000”) i avtalet med dess kund. En fråga som inte tidigare behandlats i svensk rätt uppkom då transportören inte hänvisat till NSAB 2000 i någon avtalshandling vid ingåendet av ett avtal om flygtransport. Eftersom avsändarens krav under flygfraktsedeln översteg 300 000 kr var frågan för avsändaren om kravet skulle hänskjutas till skiljenämnd enligt NSAB 2000, eller om kravet skulle avgöras genom allmän domstol utifrån huvudregeln i Montrealkonventionen (som enligt 4 § lagen om lufttransporter gäller som svensk lag vid internationella flygtransporter).
Efter en relativt långdragen process kom både Göteborgs tingsrätt och hovrätten för Västra Sverige i målet, kortfattat, fram till att det vid internationella flygtransporter (genom tillämpning av Montrealkonventionen) ställs ett högre krav på inkorporering av en skiljeklausul än vad som gäller för andra transportsätt. Detta då Montrealkonventionen, som i viss mån är tvingande vid internationella flygtransporter, ställer som krav att en skiljeklausul ska ingås ”skriftligen” mellan parterna för att vara giltig. Domstolarna kom därmed fram till att det för en skiljeklausuls inkorporering vid flygtransport inte är tillräckligt att transportören endast hänvisar till NSAB 2000 i mejlsignatur och fakturor för att skiljeklausulen i NSAB 2000 ska anses vara ”skriftligt” inkorporerad i parternas avtal, utan att det ställs ett förhöjt formkrav som inte tidigare framkommit i svensk rätt.
Eftersom frågan i målet berör transportbranschen i stort såväl som alla aktörer som transporterar någon form av gods genom anlitande av transportörer som utför dess uppdrag under NSAB 2000, så är utgången i målet viktig att bära med sig. Detta då risken annars finns att en part i ett transportavtal, närmare vid flygfrakt, väcker talan i fel forum något som riskerar att leda till dyra processkostnader och att kravet preskriberas.
Bakgrund
En transportör har i mejlsignatur och fakturor hänvisat till att NSAB 2000 ska tillämpas på alla uppdrag som utförs av bolaget. Efter det att tvist uppkommit under flygfraktsedeln uppstod dels frågan om NSAB 2000 skulle anses inkorporerade i parternas avtal, dels om inkorporeringen av skiljeklausulen i § 31 NSAB 2000 uppfyller det krav på ”skriftligt avtal” som uppställs av artikel 34 i Montrealkonventionen då skiljeförfarande utgör ett frångående av huvudregeln om allmän domstol.
Bedömning av Göteborgs tingsrätt och hovrätten för Västra Sverige
Tingsrätten kom genom mellandom fram till att parterna ansågs ha inkorporerat NSAB 2000 mot bakgrund av bl.a. hänvisning till NSAB 2000 i mejlsignatur och fakturor, parternas mångåriga affärsförbindelse samt att det fick anses som allmänt känt att speditörsuppdrag utförts enligt de nordiska speditörsreglerna. Förhållandet att hänvisning till NSAB 2000 gjorts efter avtalsslut genom hänvisning i fakturor och mejlsignatur, dvs. motsatt huvudregeln om att standardvillkor ska komma till motpartens kännedom innan avtalsslut, hindrade inte inkorporering av NSAB 2000 då standardvillkorens inkorporering inte kunde ha varit någon nyhet för uppdragsgivaren vid tiden för det aktuella avtalets ingående (med beaktande av parternas tidigare affärsförhållande). Uppdragsgivaren hade inte heller tidigare invänt mot avtalsvillkoren, varför det inte fanns anledning att utgå från att det aktuella avtalet ingåtts på andra villkor än som tidigare tillämpats mellan parterna.
Vad gäller inkorporeringen av skiljeklausulen i § 31 i NSAB 2000 kom tingsrätten dock till en annan slutsats. Tingsrätten motiverade sitt beslut utifrån att huvudregeln enligt artikel 33 i Montrealkonventionen stadgar att talan vid flygtransport ska väckas vid allmän domstol. Parterna kan dock under vissa angivna förutsättningar enligt artikel 34 i Montrealkonventionen avtala om att tvister avseende transportörens skadeståndsansvar ska avgöras genom skiljeförfarande. Av Montrealkonventionen följer att ett sådant avtal ska vara skriftligt. För att en tvist avseende internationell flygtransport som faller under Montrealkonventionen ska få hänskjutas till skiljenämnd måste parterna således komma överens om sådant avtal skriftligen.
Transportören menade på att skriftlighetskravet var uppfyllt genom de hänvisningar till NSAB 2000 som bolaget gjort i dess mejlsignaturer och fakturor. Tingsrätten konstaterade i sitt beslut att det inte lämnats in några handlingar som behandlar själva bokningen av den aktuella transporten (det är således oklart huruvida beställningen skett per telefon, via e-post eller på annat sätt), samt att flygfraktsedeln var upprättad i efterhand och att det i denna fanns en hänvisning till transportörens allmänna villkor. Ingen av dessa handlingar nämner dock skiljeavtal. Vad gäller fakturan som också var upprättad efter avtalsslut fanns en hänvisning (som inte var i fetstil) till NSAB 2000 längst ner på sidan. Texten var inte särskilt framträdande då den var skriven med betydligt mycket mindre bokstäver än resterande del av innehållet i fakturan. Eftersom varken flygfraktsedeln eller fakturan nämnde vad transportörens egna villkor innehöll ansågs uppdragsgivaren inte ha gjorts uppmärksam på att villkoren även innehöll en skiljeklausul.
Tingsrätt menade vidare på att förhållandet att Montrealkonventionens artikel 34 uppställer ett särskilt krav på skriftlighet talar för att det med styrka krävs något mer än en allmän hänvisning till transportörens villkor i mejlsignatur och fakturor för ett giltigt skiljeavtal. Detta speciellt då de villkor som nämnts inte ens nämner ordet skiljeförfarande eller skiljeklausul.
Mot ovanstående beslutade tingsrätten att den inkorporeringen som skett av NSAB 2000 genom hänvisning i mejlsignatur och fakturor inte uppfyller det krav på ”skriftlighet” som Montrealkonventionens artikel 34 uppställer. I motsats till transportörens yrkande beslutade tingsrätten därmed att talan inte skulle avvisas, utan talan ansågs väckt i rätt forum.
Tingsrättens beslut överklagades till hovrätten för Västra Sverige av transportören. Hovrätten för Västra Sverige beslutade, i liket med tingsrätten och på samma skäl, att den inkorporering som skett av skiljeklausulen i § 31 i NSAB inte uppfyller Montrealkonventionens krav på skriftligt avtal enligt artikel 34.
Hovrätten för Västra Sveriges beslut överklagades av transportören men Hösta domstolen beviljade inte prövningstillstånd.
Artikeln skriven av Jörgen Sköld och Anna Paulsson
