skyldighet att anmäla verklig huvudman till bolagsverket?

Det är ett stort samhällsproblem att företag utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. För att bekämpa problemet har EU beslutat att alla EU-länder måste föra ett register över vilka personer som är företagens verkliga huvudmän. Ca 800 000 företag och andra juridiska personer i Sverige kommer behöva anmäla verklig huvudman till Bolagsverket med början den 26 juni 2017 när riksdagen väntas besluta om det nya lagförslaget. Syftet är att olika aktörer, såsom banker och finanspolisen, ska kunna veta vem som ytterst äger eller kontrollerar ett företag – vem som är företagets verkliga huvudman.

Syftet

2015 antog Europaparlamentet och rådet ett nytt penningtvättsdirektiv. Enligt direktivet måste varje EU-land ha ett centralt register över verkliga huvudmän. Utredningen föreslår därför en ny lag om registrering i syfte att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta för att genomföra ifrågavarande direktiv i de delar som ställer krav på företag att känna till sina verkliga huvudmän och vidarebefordra den informationen till myndigheter och företag samt till ett centralt register.

Lagen ska som huvudregel omfatta alla juridiska personer såsom aktiebolag, ideella- och ekonomiska föreningar, handels- och kommanditbolag, stiftelser, bostadsrättsföreningar som bildats enligt svensk lag eller bildats i Sverige med avsikt att bedriva verksamhet här. Enskilda näringsidkare, enkla bolag och filialer omfattas därför inte samtidigt som vissa juridiska personer undantas från lagens tillämpningsområde; stat, landsting och kommuner, börsbolag, dödsbon och konkursbon.

Företag ska kunna identifiera sina kunders verkliga huvudmän för att på så sätt kunna bestämma kundens riskprofil och förstå affärsrelationens syfte och art. Att lättare kunna klarlägga vem som är verklig huvudman för en juridisk person har stor betydelse för de företag som omfattas av penningtvättslagens regler.

Vem är verklig huvudman?

Definitionen av en verklig huvudman enligt den föreslagna lagen motsvarar definitionen i penningtvättslagen. En verklig huvudman är en fysisk person som ytterst äger eller kontrollerar exempelvis ett företag eller en förening. För att underlätta bedömningen om vem som ska anses vara verklig huvudman föreslås ett antal hjälpregler. En indikation på vem som är verklig huvudman är ägande eller kontroll av en juridisk enhet, direkt eller indirekt, med 25 % av aktierna eller rösterna i den juridiska enheten. En fysisk person som har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av den juridiska personens styrelseledamöter har en sådan kontroll över den juridiska personen att den ska antas vara den juridiska personens verkliga huvudman.

Den juridiska personens undersöknings- och dokumentationsskyldighet

En juridisk person ska ha tillförlitliga uppgifter om vem som är dess verkliga huvudman. Saknar den juridiska personen verklig huvudman ska sådan uppgift finnas i registret. Så kan exempelvis vara fallet vad gäller bostadsrättsföreningar eller ideella föreningar. Den juridiska personen ska dokumentera den utredning som görs för att bestämma vem som är verklig huvudman. Utredningsskyldighetens omfattning ska knytas till omständigheterna i det enskilda fallet, dvs. vara så grundlig som omständigheterna kräver.

Ett krav är också att uppgifterna ska vara aktuella vilket innebär att den juridiska personen ska vidta undersökning när det finns anledning att anta att förhållandena har ändrats. Aktuell dokumentation ska alltid sparas men även dokumentation avseende äldre förhållanden ska sparas i fem år.

Vad händer om någon verklig huvudman inte anmäls?

Om den juridiska personen inom föreskriven tid inte anmäler verklig huvudman till Bolagsverket får verket förelägga den juridiska personen att lämna in en anmälan inom viss tid. Föreläggandet får förenas med beslut om sanktionsavgift. Om en juridisk person inte följer föreläggandet får Bolagsverket förelägga den juridiska personen och även dess företrädare (exv. VD och styrelseledamot) att vid vite anmäla verklig huvudman. Utredningen bedömer att det saknas tillräckliga skäl att förena uppgiftslämnandet med straffansvar.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA GÄRNA OSS PÅ MORRIS LAW

OLOF MYHRMAN
Partner, Advokat
Tel: +46 10 722 36 11
Mobile: +46 73 826 47 77
E-post: olof.myhrman@morrislaw.se

JOHANNA ECKERT
Associate
Tel: +46 10 722 36 29
Mobile: +46 735 30 23 16
E-post: johanna.eckert@morrislaw.se

  • Share linkedin
  • Share facebook

tags:

publicerat: