Högsta domstolen har den 4 april 2016 beslutat att det inte är tillåtet att via Internet överföra bilder av konstverk på allmän plats till en öppen och kostnadsfri databas utan tillstånd från upphovsmännen.
VAD HAR HÄNT?
Wikimedia Sverige (“Wikimedia”) är en ideell förening som bland annat har en databas och webbplats, www.offentligkonst.se, som innehåller bilder av konstverk placerade på allmän plats. Syftet med databasen och webbplatsen är enligt Wikimedia att tillhandahålla en öppen och kostnadsfri databas av offentlig konst i Sverige som kan användas av allmänheten, utbildningsväsendet och turistnäringen. Det är också allmänheten som förser databasen med bilder genom att ladda upp fotografier av offentlig konst.
Bildupphovsrätt i Sverige (“Bildupphovsrätt”) är en organisation i Sverige som företräder skulptörer och andra upphovsmän till konstverk. Bildupphovsrätt stämde Wikimedia för intrång i upphovsmännens ensamrätt att överföra bilder av konstverken till allmänheten. Wikimedia invände att det handlar om en tillåten användning av bilderna, särskilt med tanke på att verken var placerade på eller vid allmän plats utomhus. Av 24 § upphovsrättslagen, som innebär en inskränkning i upphovsrätten, framgår nämligen att konstverk får avbildas, d.v.s. fotograferas, om de är stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus. Bildupphovsrätt menade däremot att begreppet avbilda inte inkluderar att fotografiet läggs ut på Internet och att Wikimedia därför borde sökt tillstånd hos upphovsrättsinnehavarna.
DOMSTOLEN SÄGER SITT
Högsta domstolen (“HD”) förtydligar att det är tillåtet att fotografera offentlig konst och sprida icke-digitala bilder i begränsad omfattning. Det betyder enligt HD däremot inte att det är fritt fram att ladda upp dem online och göra bilderna av konstverken tillgängliga för allmänheten i obegränsad omfattning. Det spelar heller ingen roll i vilket syfte, kommersiellt eller icke-kommersiellt, som detta sker. Domstolen menar vidare att en digital databas med bilder på offentlig konst kan komma att innebära ett kommersiellt värde som borde tillfalla konstverkens upphovsmän. Mot bakgrund av detta resonemang ansåg HD alltså att Wikimedia inte hade rätt att sprida konstverken via sin webbplats utan tillstånd från upphovsmännen till konstverken.
Vad konsekvenserna av HD:s beslut blir kan vi än så länge endast spekulera i. En sak verkar däremot klar. HD åtskiljer dagens och dåtidens tillvägagångssätt att exploatera offentlig konst på. Det har sedan tidigare ansetts tillåtet, ur ett upphovsrättsligt perspektiv, att exploatera offentlig konst via vykort. Argumentet har varit att antalet inskränkningar i upphovsmannens ensamrätt har ansetts vara begränsad. Vad gäller digital exploatering verkar HD nu mena att saken ska bedömas annorlunda. Det finns därmed en risk att en affärsmodell som skickar eller lagrar elektroniska vykort med motiv på offentlig konst kan anses otillåten, oavsett det kommersiella syftet. Härutöver kan man fråga sig hur domstolen skulle bedöma alla de bilder på offentlig konst som laddas upp på Instagram eller Facebook. Särskilt med tanke på att en via sociala nätverk uppladdad bild knappast innebär en begränsad spridning utan snarare en enorm spridning som kan – om den samordnas – innebära ett betydande värde. Just nu förefaller det dock vara samordningen som är avgörande. Enskilda personer eller företag som vid något tillfälle då och då lägger upp en bild på offentlig konst på sociala medier kommer, sannolikt, inte anses bryta mot upphovsrättslagen. Vi kan nog räkna med att dessa frågor inte är färdigdiskuterade.
Stockholms tingsrätt: T 8448-14.
Högsta domstolen: mål nr Ö 849-15, NJA 2016 s. 212.
VILL DU VETA MER?
KONTAKTA GÄRNA OSS PÅ MORRIS LAW
CAROLINE YGGE
Partner, Advokat
Telephone: +46 10 722 36 10
Mobile: +46 738 26 47 70
E-mail: caroline.ygge@morrislaw.se
KARIN ODKRANS
Associate
Telephone: +46 10 722 36 21
Mobile: +46 708 83 73 46
E-mail: karin.odkrans@morrislaw.se
