Nya regler om särskild granskare, minoritetsrevisor, inlösenförfarande och överkursfonder för aktiebolag
Det nya aktiebolagsrättsliga året bjuder bland annat på ökad insyn för minoritetsaktieägare i aktiebolag, möjligheter att anpassa skiljeförfaranden vid inlösentvister och ökad flexibilitet för aktiebolag att fördela en eventuell överkurs mellan fritt och bundet eget kapital vid nybildning och nyemission.
Nytt år, nya möjligheter…
… för en ägarminoritet att ansöka om särskild granskare och minoritetsrevisor
En ägarminoritet (motsvarande ägare till minst en tiondel av det totala antalet aktier i ett aktiebolag) som misstänker att det finns missförhållanden i aktiebolaget kan med hjälp av en särskild granskare och/eller minoritetsrevisor utsedd av Bolagsverket få till stånd en granskning av aktiebolagets förvaltning.
På uppdrag av en ägarminoritet utför en särskild granskare en oberoende granskning av aktiebolagets förvaltning och räkenskaper. Granskningen får avse en viss förfluten tid eller vissa åtgärder eller förhållanden i aktiebolaget eller dess dotterbolag.
Utöver möjligheten att tillsätta en särskild granskare kan en ägarminoritet genom ansökan till Bolagsverket få en minoritetsrevisor utsedd för att delta i revisionen tillsammans med aktiebolagets andra eventuella revisorer. Till skillnad från en revisor, som anses vald om den fått de flesta rösterna vid en bolagsstämma, krävs för att Bolagsverket ska utse en minoritetsrevisor endast stöd av ägare till en tiondel av aktiebolagets samtliga aktier.
De nya bestämmelserna stärker minoritetsskyddet i aktiebolag genom att processen för att utse minoritetsrevisor och särskild granskare förenklas. Detta görs i syfte att förebygga missbruk från ägarmajoritetens sida genom att tillsäkra ägarminoriteten insyn i aktiebolaget.
Lagändringarna innebär bl.a.:
- att Bolagsverket ska kunna utse en särskild granskare och/eller minoritetsrevisor i ett aktiebolag utan att frågan först prövas vid bolagsstämma. Ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i aktiebolaget behöver skriva under ansökan.
- att aktiebolaget som är föremål för granskning måste möjliggöra för den särskilda granskaren och/eller minoritetsrevisorn att genomföra sitt uppdrag, bl.a. genom att tillhandahålla hjälp och information.
- ett förtydligande att den särskilda granskaren ska vara lämplig för uppdraget och oberoende i förhållande till aktiebolaget och aktieägarna.
- att en särskild granskning som längst får avse tiden fram till dess att ansökan om särskild granskning kom in till Bolagsverket. Granskningens omfattning påverkas alltså inte av Bolagsverkets ibland långa handläggningstider, eller av datumet för bolagsstämma. Tidsperioden ska anges i ansökan.
- att om en särskild granskare har utsetts i ett moderbolag har denne rätt att granska sådana förhållanden i dotterföretag som är av betydelse för moderbolaget.
- att ersättning till den särskilda granskaren som utgångspunkt betalas av det granskade aktiebolaget. Om det visar sig att någon del av den granskningen var uppenbart obehövlig ska den eller de aktieägare som ansökt om särskild granskning ersätta aktiebolaget i den delen.
… för parter att anpassa skiljeförfarandet vid inlösen av minoritetsaktier
En ägare som ensam äger mer än nio tiondelar av aktierna i ett aktiebolag har rätt att begära inlösen av återstående aktier i aktiebolaget. Aktieägare som äger mindre än en tiondel av aktierna i ett aktiebolag där minst nio tiondelar ägs av en och samma aktieägare har på motsvarande sätt rätt att få sina aktier inlösta av majoritetsaktieägaren.
Majoritetsägarens intresse av inlösenförfarandet kan grunda sig i tänkta framtida omstruktureringar; fusioner av moderbolag och dotterbolag är exempelvis lättare att genomföra om dotterbolaget är helägt.
För en ägarminoritet fungerar inlösenförfarandet som en möjlighet att bli utlöst i en situation där den inte kan dra nytta av de minoritetsregler som aktiebolagslagen erbjuder, eftersom reglerna generellt sett förutsätter att minoriteten består av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i aktiebolaget.
Det förekommer situationer då majoritetsägaren och aktieägarminoriteten har olika uppfattningar om det faktiskt föreligger rätt till inlösen, eller om lösenbeloppets storlek. I dessa fall prövas tvisten i ett skiljeförfarande. Fram till årsskiftet gällde att tvisten skulle prövas av tre skiljemän. Från och med den första januari i år får aktieägarna större möjlighet att påverka förfarandet. Ändringen innebär en möjlighet för aktieägarna att komma överens om att tvisten ska prövas av ett annat antal skiljemän än tre. Oavsett vem som begär inlösen kan aktieägarna även bestämma hur skiljemännen ska utses.
För privata aktiebolag ändras även reglerna kring underrättelser till minoritetsaktieägarna i två situationer. Ändringarna genomförs i syfte att korta ned inlösenförfarandet. Följande situationer kräver att minoritetsaktieägare underrättas:
- Efter att styrelsen tagit emot en begäran från majoritetsaktieägaren om att en inlösentvist ska avgöras av skiljemän ska alla aktieägare som lösningsanspråket riktas mot underrättas om att inlösen har begärts.
- När skiljemännen har utsetts ska de aktieägare som själva vill föra sin talan uppmanas att inom två veckor anmäla det till skiljenämndens ordförande.
Fram till årsskiftet skulle nyss nämnda underrättelser kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och i minst en ortstidning samt skickas med brev till minoritetsaktieägarna i fråga. I den första situationen låg ansvaret för underrättelse på styrelsen, medan det var skiljemännen som ansvarade för att uppmaningen i den andra situationen kom aktieägarna till handa.
Lagändringen innebär att ansvaret för underrättelse och uppmaning till minoritetsaktieägarna enbart ligger på styrelsen. För privata aktiebolag räcker det numera att styrelsen skriftligen underrättar minoritetsaktieägarna enligt de rutiner som aktiebolaget normalt tillämpar för kommunikation med aktieägarna. Styrelsen i publikaaktiebolag behöver dock fortsättningsvis förhålla sig till den tidigare ordningen med kungörelse och brev till aktieägarna.
… för aktiebolag att själv bestämma hur en överkurs ska fördelas mellan fritt och bundet eget kapital
När ett aktiebolag bildas och vid nyemission av aktier kan betalningen för aktierna antingen motsvara eller överstiga aktiernas kvotvärde. Fram till årsskiftet togs den del av betalningen som överstiger kvotvärdet (den s.k. överkursen) upp enbart i en (fri) överkursfond. En följd av lagändringarna som trädde i kraft den första januari i år är att aktiebolag nu själva ska välja hur överkursen ska fördelas mellan fritt och bundet eget kapital.
Från och med i år finns två slag av överkursfonder i aktiebolag: en bunden och en fri överkursfond. Vid nybildning och nyemission av aktier kan överkursen antingen tas upp under den bundna överkursfonden, den fria överkursfonden eller fördelas mellan båda fonderna. Vid nyemission ska valet av fördelning av överkursen anges i förslaget till beslut om nyemission, som senare presenteras för bolagsstämman.
Den nya ordningen ger en större valmöjlighet för aktiebolaget, samtidigt som borgenärsskyddet stärks i de fall medel tas upp under den bundna överkursfonden.
Medel som har förts till den bundna överkursfonden kan under räkenskapsåret användas för fondemission även om beloppet ännu inte har kommit till uttryck i en fastställd balansräkning, och utan tillstånd från Bolagsverket.
För den fria överkursfonden gäller delvis något annat. Liksom vid annat fritt eget kapital kan en ökning av kapitalet som har skett efter balansdagen inte användas för att öka aktiekapitalet genom fondemission under pågående räkenskapsår. I dessa fall behöver aktiebolaget istället invänta att ökningen av den fria överkursfonden kommer till uttryck i en ny fastställd balansräkning.
Den bundna överkursfonden minskas på samma sätt som en reservfond och kräver i vissa fall tillstånd från Bolagsverket. Det gäller bl.a. för återbetalning till aktieägarna eller överföring till en fri fond.