Blockchain på svenska
”Låter jättebra, men kan du ta det på svenska?”. Är du en av dem som hört talas om blockchain, tycker att det verkar häftigt, men inte har en aning om vad vi ska ha det till? Lugn. Det är svårt, om inte omöjligt, att förstå nyttan med en teknik som beskrivs med ord som knappt går att uttala eller stava. Följande är därför ett försök att förklara tekniken i den enklaste form – på svenska.
Vad?
Att översätta blockchain till svenska är mer komplicerat än att bara drämma till med det framkrystade ordet ”blockkedja”. Ordet inrymmer nämligen mycket mer än så. I följande avsnitt kommer därför såväl orden ”blockkedja” som ”blockkedjeteknik” användas för att förklara hur tekniken fungerar.
Blockkedjeteknik är ett sätt att distribuera information. Innan du tänker ”INTERNET” ska däremot poängteras att blockkedjeteknik, till skillnad från internet, kan säkerställa att information som distribueras är korrekt. Föreställ dig exempelvis att den information som ska distribueras rör ägandet till en fastighet. För att man ska kunna lita på att informationen kring ägandet till fastigheten är korrekt räcker det inte att denna presenteras på en hemsida med en suspekt webbadress. Vi måste kunna följa vilka tidigare ägare fastigheten har, hur ägandet har förflyttats mellan dem och att informationen kommer från lantmäteriet för att kunna tro på den. Blockkedjeteknik möjliggör detta.
Det är också viktigt att komma ihåg att blockkedjeteknik är ett sätt att lagra information på, inte ett särskilt ställe där man lagrar information. Föreställ dig ett tåg som transporterar saker mellan Stockholm och Göteborg. Tåget kan användas för att transportera en mängd olika föremål och information, men oavsett vad transporteras tåget på en räls. Blockkedjeteknik är rälsen.
Vem?
Blockkedjeteknik är för alla. Har du en dator med internetuppkoppling, grafikkort och hyfsad processorkapacitet är du med andra ord välkommen att delta. Blockkedjeteknik har potentiella användningsområden som sträcker sig från att underlätta journalhanteringen i sjukvården till att överlåta aktier.
Var?
En blockkedja lagras på många ställen samtidigt. Och med många menar jag jättemånga. För att exemplifiera lagras bitcoins kedja, som ni nu vet endast är en av alla blockkedjelösningar som finns, på 10 219 ställen i skrivande stund. Eftersom allt som krävs för att delta är en dator med viss kapacitet behöver du inte befinna dig på någon särskild plats för att kunna delta. Tvärt om faktiskt – desto större spridning av informationen, desto säkrare blir blockkedjan!
Eftersom alla deltagare lagrar den information som finns i blockkedjan säger man att denna är decentraliserad eller distribuerad. Detta betyder förenklat att det inte är en eller flera central parter som hanterar och kontrollerar informationen, utan den är utspridd hos en ett stort antal människor.
Hur?
Blockkedjeteknik är egentligen en ganska gammal nyhet. Eller riktigt gammal till och med. Redan under 1400-talet introducerades den dubbla bokföringen till världen i handelsstaden Venedig. Och nu tänker du att jag har blivit snurrig. För vad har bokföring att göra med blockkedjeteknik?
För det första tas information som placeras i en blockkedja aldrig bort. Istället läggs ny information till för att visa att den gamla är utdaterad. Precis som på samma sätt som i en huvudbok, där ett kontos saldo går att utläsa ur den senaste anteckningen. Man skapar alltså en kedja av information där alla uppdateringar kopplas till befintlig information. På så sätt skapas en möjlighet att spåra informationen och säkerställa att den är korrekt. Vad som är unikt med blockkedjeteknik är hur man tekniskt säkerställer att ny information på ett oförändeligt sätt kopplas till den gamla informationen, och man talar här om kryptografiska hashfunktioner och andra svåruttalade ord. Men mer om det en annan gång.
Varför?
När du nu har kommit så här långt har du säkert hunnit tänka, ”men vänta lite nu, har vi inte centrala parter som verififierar information? Vad är egentligen revolutionen?”. Svaret är att jo, du har rätt. Centrala parter gör idag mycket av det arbete som blockkedjeteknik kan lösa på teknisk väg. Det finns däremot vissa problem förenat med att ha ett fåtal centrala parter som hanterar och säkrar information. Bland annat finns det en risk att informationen (eller de som hanterar informationen) utsätts för korruption, stöld eller modifiering. Blockkedjeteknik adresserar denna problematik genom att på ett transperent sätt dela informationen på många ställen samtidigt. Detta försvårar, om inte omöjliggör, riskerna för korruption eller modifiering av informationen.
Sammanfattningsvis är blockkedjeteknik revolutionerande eftersom det möjliggör för vanliga personer att utbyta information med varandra utan centrala parter. Fördelarna med detta är att såväl transaktionstider som transaktionskostnader i slutändan minskar, vilket gör det billigare och enklare att utbyta information med varandra.
När?
Även om det finns ett antal exempel där blockkedjetekniken används idag, finns det också användningsområden som ännu inte går att föreställa sig. Europaparlamentet förutspår användningsområden för tekniken som är alltifrån e-röstningssystem vid val till att ursprungsmärka champagne. Vi ser också sjösatta exempel på där tekniken används för att upprätta och uppdatera aktieböcker, sköta kommunikationen mellan banker och agera grunden för ett territorielöst land. Man kan enkelt konstatera att potentialen är enorm och endast fantasin, och möjligtvis jurister, sätter gränser. Men gränserna tar vi en annan gång.
Så, vad är egentligen blockchain?
För att sammanfatta och exemplifiera gjorde författaren och ekonomen Kjell A. Nordström nyligen i en intervju en målande liknelse: blockchain är ett kassaskåp gjort av glas. Alla kan se vad som ligger i kassaskåpet, men bara några få kan kombinationen som gör det möjligt att ändra vad som ligger i kassaskåpet. Under ändringen, och efter den är färdig, har hela tiden alla andra full insyn i vad som pågår och kan protestera om någonting verkar galet.
Blockchain är.
Det handlar inte längre om teknikens vara eller inte vara, utan snarare om när dess storslagna entre kommer att inträffa. Mitt bästa tips? Stay tuned, för det här vill ni inte missa.
Av Therese Andersson, Associate / Morris Law
