Trots flertalet domar är rättsläget ännu oklart kring hur många dagar man får vistas i Sverige efter flytt utomlands. Viss vägledning gavs i några avgöranden under 2018. SRN gjorde i december 2018 bedömningen att en vistelse om fyra månader under sommaren och ytterligare cirka tre veckor per år inte innebär stadigvarande vistelse. I en dom från HFD från maj 2018 framgår att regelbundna besök på fem månader per år i Sverige innebär stadigvarande vistelse.
”Stadigvarande vistelse”
Personer som vistas stadigvarande i Sverige är obegränsat skattskyldiga här och Sverige har därmed full beskattningsrätt till personens universella inkomster. Vad som avses med ”stadigvarande vistelse” är inte definierat i inkomstskattelagen utan betydelsen av begreppet har kommit att fastställas av rättstillämpningen.
Av förarbetena till lagen framgår att som stadigvarande vistelse i Sverige räknas i princip en sammanhängande tidsperiod om sex månader (183 dagar) eller mer. Av rättspraxis följer vidare att även om vistelsen i Sverige understiger sex månader under ett år ska en bedömning göras med utgångspunkt i vistelsernas längd, omfattning och regelbundenhet.
Nya domar om stadigvarande vistelse
I maj 2018 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) dom i två mål om stadigvarande vistelse (HFD 2018 ref. 30 I och II).
I det första målet avsåg personen att vistas i Sverige 182 dagar årligen, varav fem månader mellan maj och september, tre veckor under jul samt göra två ytterligare besök om fyra dagar vardera. HFD ansåg att enbart den återkommande sommarvistelsen på fem månader innebar stadigvarande vistelse då den är i sådan omfattning och med sådan regelbundenhet.
I det andra målet avsåg två makar att vistas i Sverige ca 120 dagar årligen, varav tre månader under juni–augusti och därutöver göra kortare, oregelbundna besök hos släkt och vänner om sammanlagt ca 30 dagar per år. HFD ansåg inte att detta utgjorde stadigvarande vistelse i Sverige.
I december 2018 meddelade Skatterättsnämnden ett förhandsbesked (SRN 62-18/D), där stadigvarande vistelse inte ansågs föreligga vid regelbunden sommarvistelse om fyra månader (mitten av maj till mitten av september) samt ytterligare tre veckors oregelbunden vistelse i Sverige varje år. Förhandsbeskedet har dock överklagats.
Morris Law’s kommentar
Av domarna och förhandsbeskedet framgår tydligt att man inte kan dra slutsatsen att en vistelse i Sverige som årligen understiger sex månader inte innebär stadigvarande vistelse utan HFD har vistelsemönstret som riktmärke.
Domarna bringar viss klarhet i vilken omfattning svenskar som flyttat utomlands ska kunna besöka Sverige utan att de för den sakens skull blir obegränsat skattskyldiga här. Sammanfattningsvis säger de:
– Fem månaders sommarvistelse i Sverige årligen = stadigvarande vistelse (trots att varje enskilt besök i Sverige understiger sex månader).
– Tre månaders sommarvistelse i Sverige årligen = inte stadigvarande vistelse (och inte heller i kombination med korta och oregelbundna vistelser om 30 dagar).
– Fyra månaders sommarvistelse plus tre veckor oregelbundna besök = inte stadigvarande vistelse (överklagat).
Denna relativt nya praxis ger såklart viss vägledning för vad som utgör stadigvarande vistelse i Sverige men vi anser ändå att frågan bör klargöras genom lagstiftning så att en klar gräns om maximalt antal ”tillåtna” besöksdagar i Sverige fastställs. Trots domarna är det fortfarande svårt att förutse vilka vistelsemönster som innebär stadigvarande vistelse och vilket som inte gör det.
Artikeln skriven av Robert Starck och Johanna Eckert
