Varför?
Utländska direktinvesteringar har på flera sätt stor betydelse för svenskt näringsliv. Strategiska uppköp eller investeringar som görs i svenska företag som bedriver verksamhet inom skyddsvärda områden kan emellertid innebära risker. Det gäller särskilt när investeraren har koppling till slutna, odemokratiska och antagonistiska stater. Med befintliga regelverk finns endast begränsade möjligheter att påverka eller hindra utländska direktinvesteringar som kan medföra risker för svenska säkerhetsintressen. För att undvika dessa risker har Direktinvesteringsutredningen presenterat nya regler för ett svenskt granskningssystem som har som syfte att kontrollera, och om det är nödvändigt, begränsa utländska direktinvesteringar som kan skada Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och gälla för investeringar som genomförs efter den 1 februari 2023.
Vad?
Granskningssystemet ska tillämpas på alla investeringar i svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet. Begreppet skyddsvärd verksamhet är tänkt att omfatta alla bolagsformer och inkludera verksamheter i flera kategorier. Utredningen föreslår att dessa kategorier specificeras av regeringen och utsedda myndigheter. Det är ännu osäkert vilka verksamhetskategorier som kommer att omfattas. De kategorier som omnämns är bland annat verksamheter vars huvudsakliga ändamål innefattar:
- samhällsviktig verksamhet, exempelvis viktiga samhällsfunktioner inom infrastruktur för energi, transport, hälso- och sjukvård och kommunikation;
- strategiskt skyddsvärda produkter och teknologier, exempelvis krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden;
- kritiska insatsvaror som exempelvis råvaror (mineraler och metaller), energi eller livsmedel; och
- åtkomst till känslig information och uppgifter, exempelvis informationssäkerhet eller personuppgifter och lokaliseringsuppgifter
Vem?
Alla direkta och indirekta investeringar, oavsett investerarens nationalitet, som leder till att investeraren förfogar över 10 procent eller mer av rösterna i bolaget efter investeringen ska anmälas till Inspektionen för strategiska produkter (”ISP”). Även svenska investerare kan därför behöva anmäla en investering i annat svenskt bolag. En sådan anmälan ska dock lämnas utan åtgärd av ISP om det inte visar sig att en utländsk aktör ytterst äger eller kontrollerar den svenska investeraren.
Förslaget innebär skyldigheter dels för investeraren, dels för företaget som är föremål för investeringen. En investerare som har för avsikt att investera i en berörd verksamhet ska anmäla detta till ISP. Företaget ska informera den som avser att investera att verksamheten omfattas av lagen, samt om dennes skyldighet att anmäla investeringen till ISP.
Att tänka på
- Granskningsmyndigheten kommer att kunna förbjuda, eller godkänna i förening med villkor, utländska direktinvesteringar. Om en investering förbjuds blir investeringen ogiltig och granskningsmyndigheten kan kräva att investeraren säljer det som förvärvats.
- En investerare som underlåter att göra en anmälan till granskningsmyndigheten kan erläggas en sanktionsavgift. Sanktionsavgiften ska bestämmas till lägst 25 000 kr och högst 50 000 000 kr.
- Den nya lagen avser att verka parallellt med säkerhetsskyddslagen. Ett svenskt företag som omfattas av båda lagar ska följa skyldigheterna i bägge regelverk. Läs mer om säkerhetsskyddslagen här.
- Då det ännu är osäkert vilka sorters verksamheter som kommer anses vara skyddsvärda när lagen träder i kraft kan aktieöverlåtelseavtalet behövas anpassas vid företagstransaktioner som färdigställs först efter den 1 februari 2023.
