Det senaste året har vi sett två stora regeländringar som rör obemannade luftfartyg, s.k. drönare. Den första regeländringen trädde i kraft den 1 augusti 2017 och innebär att bild- och ljudupptagning som sker med kamerautrustade drönare numera undantas från kameraövervakningslagen (2013:460). Den 1 februari i år trädde ytterligare regler i kraft som underlättar användningen av lättare drönare för privatpersoner.
Vad har hänt?
Den 21 oktober 2016 gjorde Högsta förvaltningsdomstolen bedömningen att bildupptagning från en kamera monterad på drönare skulle omfattas av kameraövervakningslagen. Detta innebar att tillstånd från Länsstyrelsen skulle inhämtas vid användning av kamerautrustade drönare på allmän plats.
Med anledning av Högsta förvaltningsdomstolens dom tillsattes en utredning för att se över reglerna för drönare. Resultatet av utredningen blev att användning av kamerautrustad drönare skulle undantas från kameraövervakningslagen. Kamerautrustade drönare kom istället att omfattas av personuppgiftlagstiftningen för att säkerställa skyddet av personlig integritet.
Den 1 februari i år infördes nya regler av Transportstyrelsen som innebär lättnader för privatpersoner som vill flyga lättare drönare, med eller utan kamerautrustning, samt utökade möjligheter att flyga inom flygplatsers kontrollzon.
De nya reglerna i korthet
De nya reglerna, som gäller från 1 februari 2018, innebär att privatpersoner numera inte behöver söka tillstånd för att flyga drönare som väger under sju kilo – så länge drönaren flyger inom synhåll för ”piloten”. Inom synhåll anses utgöra mindre än 500 meter från ”piloten” och på lägre än 120 meters höjd. Drönare som väger över sju kilo ska registreras hos Transportstyrelsen och drönare ska oavsett vikt vara märkta med namn och telefonnummer till drönarens ägare.
Trots att reglerna från Transportstyrelsen möjliggör flygning av lättare drönare i privat syfte, exempelvis i den egna trädgården, finns däremot fortfarande ett flertal andra regler att ta hänsyn till för ”piloten”.
Inom en flygplats kontrollzon måste tillstånd inhämtas för flygning över tio eller 50 meters höjd och inom fem kilometer från en landningsbana, trots att det sker inom ”pilotens” synhåll. Flygplatsers kontrollzoner kan sträcka sig över stora områden och som exempel kan nämnas Stockholm stad som till stor del omfattas av Arlandas och Bromma flygplats kontrollzoner. Vissa områden i Sverige, s.k. restriktionsområden (”R-områden”), är förbjudna att flyga över med hänvisning till rikets säkerhet, naturskydd, fängelsebyggnader m.m. På Luftfartsverkets hemsida finns en karta som visar R-områden och flygzoner i Sverige: http://daim.lfv.se/echarts/dronechart/. I vissa fall kan tillstånd behöva inhämtas från Post- och Televerket (vissa frekvenser/radiosändare) och Lantmäteriet (spridning av geografisk information).
Sedan den 1 augusti 2017 är det även tillåtet att använda sig av kamerautrustade drönare på allmän plats utan särskilt tillstånd. Det gäller dock inte för användning som sker i kommersiellt syfte, dvs. på uppdrag av annan mot ersättning, eller för stadigvarande (monterade) drönare. Ljud- eller bildupptagning med en kamerautrustad drönare omfattas däremot av dataskyddsförordningen (”GDPR”) med Datainspektionen som tillsynsmyndighet. Därmed kan vissa integritetsskyddande åtgärder behöva vidtas vid användning av kamerautrustade drönare, exempelvis kan samtycke behöva inhämtas från personer som kan komma att fotas eller spelas in.
Personuppgiftslagen (1998:204), ersätts den 25 maj 2018 av dataskyddsförordningen (GDPR)
Transportstyrelsens föreskrifter om obemannade luftfartyg, TSFS 2017:110
VILL DU VETA MER?
KONTAKTA GÄRNA OSS PÅ MORRIS LAW
Caroline Ygge
Partner, Advokat
Mobil: 073-826 47 70
E-post: caroline.ygge@morrislaw.se
Anna Hellborg
Associate
Mobil: 070-719 67 79
E-post: anna.hellborg@morrislaw.se
