I en nyligen avgjord dom från Högsta förvaltningsdomstolen kan två viktiga slutsatser konstateras; (i) leverantörsbegreppet är brett och innefattar de flesta organisationsformerna men att (ii) det är av avgörande betydelse vem som lämnar anbudet och att det är denna leverantör som uppfyller kraven i upphandlingen.
Bakgrunden i målet var följande. Arbetsförmedlingen genomförde en upphandling av ramavtal för arbetsförberedande insatser för arbetssökande. Upphandlingen reserverades av sociala skäl för skyddade verkstäder eller för leverantörer som är sociala företag.
En församling lämnande anbud i upphandlingen och angav i anbudet att avtalet skulle fullgöras av en självständig organisatorisk enhet inom församlingen. Det var också enheten som bedrev arbetsintegrerade verksamhet och därmed uppfyllde kravet för att delta i den reserverade upphandlingen för sociala företag.
Arbetsförmedlingen menande, att eftersom församlingen lämnat anbud i upphandlingen måste också hela församlingen uppfylla kraven för att delta i upphandlingen. Anbudet från församlingen förkastades därmed av Arbetsförmedlingen.
Församlingen ansökte om överprövning av upphandlingen. Den avgörande frågan i målet för domstolen att pröva var vad som egentligen avses med en leverantör. Är det en egen juridisk person eller kan det också vara en organisatorisk enhet inom en sådan?
Som utgångspunkt följer av lag om offentlig upphandling att en leverantör är ”Den som på marknaden tillhandahåller varor eller tjänster eller utför byggentreprenader. Med leverantör avses också grupper av leverantörer.” (1 kap. 16 § LOU). Definitionen av begreppet är alltså mycket bred och innefattar i princip alla fysiska eller juridiska personer. Domstolen har dock i några tidigare domar prövat frågan om talerätt och uttalat att en underleverantör eller en privatperson inte kan anses vara leverantör i LOU:s mening.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar inledningsvis i målet att det finns inget som hindrar att en organisatorisk enhet inom en juridisk person lämnar anbud i en upphandling och alltså är leverantör. Avgörande är vem som lämnar anbud. Den som lämnar anbudet är också leverantör.
Församlingen hade lämnat anbud i upphandlingen. Församlingen var därmed leverantör. Församlingen uppfyllde inte kravet på socialt företag och det var därför enligt domstolen rätt att förkasta församlingen från upphandlingen.
Av särskilt intresse är att det av domen följer att en självständig organisatorisk enhet inom en juridisk person kan lämna anbud i en upphandling. Samtidigt måste såklart ett anbud från en sådan enhet uppfylla samtliga krav i upphandlingen. I praktiken måste sannolikt en sådan enhet därmed åberopa annat företags kapacitet.
Slutsatser av domen. Självständiga organisatoriska enheter kan lämna anbud i upphandlingar under förutsättning att kraven i upphandlingen uppfylls. Av vikt är också att den leverantör som uppfyller kraven i upphandlingsdokumenten också är den leverantör som lämnar anbudet i upphandlingen.
