Den s.k. stämmolagen (”lagen om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor”) trädde i kraft den 15 april 2020 för att underlätta genomförandet av bolagsstämmor på ett sådant sätt att risken för spridning av Covid-19 kunde minimeras. Lagen var tidsbegränsad och upphörde att gälla den 31 december 2021.
Med anledning av den omfattade smittspridningen i samhället har Riksdagen den 23 februari 2022 beslutat att den tillfälliga regleringen ska återinföras. Den nya stämmolagen träder i kraft den 1 mars 2022 och kommer att gälla fram till och med årsskiftet 2022/2023.
Stämmolagen innebär i korthet att en bolagsstämma kan hållas genom att aktieägarna deltar digitalt i kombination med poströstning, eller att aktieägarna enbart deltar genom poströstning. I en tidigare artikel från Morris har vi kommenterat fördelarna och nackdelarna med de olika varianter av bolagsstämmor (läs mer här).
Det är redan idag möjligt att kalla till en bolagsstämma i enlighet med de tillfälliga reglerna i stämmolagen. Stämman måste dock avhållas tidigast den 1 mars 2022 för att vara förenlig med den nya stämmolagen.
Justitiedepartementet har i propositionen till den nya stämmolagen angett att det pågår ett arbete om att se över möjligheten för att införa permanenta regler om digitala stämmor, något som bland annat Bolagsverket ställer sig positivt till. Från politiskt håll har det lyfts fram att permanenta regler exempelvis kan innebära lägre kostnader för att avhålla stämmor, men även att digitala stämmor kan underlätta för aktieägare, som är belägna på annan ort än där stämman ska hållas, att delta. Genom digitala stämmor kan andelen deltagande aktieägare öka, varigenom kontrollen och insynen i bolaget förbättras.
Vill du ha hjälp med att anordna en mer flexibel årsstämma under 2022? Kontakta någon av våra bolagsrättsexperter så hjälper vi dig.
