starkare skydd för visselblåsare genom ny lag

Den 1 januari 2017 träder lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (”visselblåsarlagen”) ikraft. Den nya lagen innebär en förstärkning av det skydd som redan finns för visselblåsare genom att arbetstagare som utsätts för en repressalie av sin arbetsgivare i strid med lagen ska ha rätt till skadestånd. Vid tillämpning av lagen jämställs den som utför arbete som inhyrd med arbetstagare.

Bakgrund till visselblåsarlagen

Under de senaste åren har frågan om skyddet för personer inom företag, myndigheter och andra organisationer som slår larm om missförhållanden i verksamheten, s.k. visselblåsare (whistleblowers), fått ökad uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Visselblåsare fyller en viktig funktion i samhället då det finns ett allmänintresse av att missförhållanden inom både privat och offentlig verksamhet kommer fram och åtgärdas.

I detta sammanhang har arbetstagare ansetts vara extra skyddsvärda eftersom arbetstagare ofta har en särskild möjlighet att upptäcka och påtala missförhållanden på arbetsplatsen. Samtidigt har arbetstagare under anställningstiden en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Lojalitetsplikten innebär att arbetstagaren inte får vidta åtgärder som kan skada eller på annat sätt försvåra arbetsgivarens verksamhet. Lojalitetsplikten begränsar således arbetstagarens möjlighet att utåt eller offentligt kritisera sin arbetsgivare eller en företrädare för arbetsgivaren. Arbetstagare inom offentlig verksamhet har till följd av bl.a. meddelarfriheten betydligt större möjligheter att kritisera sin arbetsgivare jämfört med arbetstagare inom privat verksamhet. Inom privat verksamhet kan dessutom arbetstagarens yttrandefrihet begränsas ytterligare genom sekretessavtal. En arbetstagare som överväger att slå larm om missförhållanden i verksamheten måste alltså förhålla sig till dessa begränsningar som kan finnas av yttrandefriheten.

Det har tidigare inte funnits någon särskild lag eller skyddsregel för visselblåsare. Arbetstagare som omfattas av lagen (1982:80) om anställningsskydd (”LAS”) har ett starkt skydd mot avsked eller uppsägning som inte är sakligt grundad. När det gäller mindre ingripande åtgärder från arbetsgivarens sida under pågående anställning såsom omplacering, trakasserier eller utebliven lönehöjning är dock skyddet svagare. Arbetstagare inom offentlig verksamhet har ett starkt skydd mot åtgärder från arbetsgivaren som beror på att arbetstagaren har utnyttjat sin yttrandefrihet genom det s.k. repressalieförbudet som finns i flera av grundlagarna. Arbetstagare inom privat verksamhet skyddas dock inte av grundlagarna i förhållande till sin arbetsgivare i samma utsträckning. Arbetstagare inom offentlig verksamhet har vidare vissa möjligheter att få skadestånd pga. mindre ingripande åtgärder från arbetsgivarens sida. Det saknas dock en klar och enkel grund för att få sådant skadestånd, och utrymmet för att i praktiken få skadestånd bedöms vara begränsat.

Regeringen har bl.a. mot denna bakgrund bedömt att det befintliga skyddet för visselblåsare inte är tillräckligt omfattande. Regeringens förslag till ny lag om ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, syftar till att förstärka skyddet för visselblåsare och skapa ett tydligare regelverk för visselblåsare. Riksdagen beslutade att anta regeringens lagförslag i juni 2016.

Visselblåsarlagen

Visselblåsarlagen innehåller bestämmelser som ger ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. En arbetstagare som blir utsatt för repressalier i strid med lagen ska få rätt till skadestånd. Lagen ger inte någon självständig rätt för arbetstagare att slå larm och reglerar inte i heller i övrigt arbetstagarens rätt att yttra sig. Lagen gäller parallellt med andra regler som kan aktualiseras när en arbetstagare slår larm om allvarliga missförhållanden. Lagen är tvingande till arbetstagarens fördel, dvs. ett avtal är ogiltigt i den mån som det upphäver eller inskränker arbetstagarens skydd enligt lagen. Följande bestämmelser kan lyftas fram i lagen.

Lagens tillämpningsområde

• Förutom för arbetstagare, gäller lagen även för den som utför arbete som inhyrd i förhållande till inhyraren genom att inhyrda jämställs med arbetstagare vid tillämpning av lagen. Eftersom lagen gäller när arbetstagare slår larm, är den inte tillämplig om någon i verksamheten uttalar sig i egenskap av företrädare för arbetsgivaren.
• I begreppet ”slå larm” ligger att någon på ett tydligt sätt uppmärksammar någon annan på ett förhållande som kan uppfattas som ett missförhållande, dvs. att endast i förbigående nämna ett visst förhållande för någon annan innebär inte att man slår larm.
• Larmet ska gälla allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Med allvarliga missförhållanden avses brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga förhållanden. Brott med fängelse i straffskalan är t.ex. skattebrott, förskingring eller givande och tagande av muta. Vid bedömning av om det är fråga om missförhållanden som är jämförliga med brott med fängelse i straffskalan, tas hänsyn till om det finns ett allmänintresse av att förhållandena kommer fram. Det kan t.ex. handla om risker för liv, säkerhet och hälsa, skador och risker för skador på miljön, felaktigt användande av allmänna tillgångar och brott mot interna regler.
• Det är tillräckligt att arbetstagaren genom larmet framför konkreta misstankar om allvarliga missförhållanden. Det innebär att bedömningen av om det är fråga om allvarliga missförhållanden utgår helt ifrån arbetstagarens påståenden. Vaga eller allmänna påståenden som innebär att brott kan ha begåtts i arbetsgivarens verksamhet omfattas dock inte av lagen.

Olika sätt att slå larm

• En arbetstagare kan slå larm om allvarliga missförhållanden både intern och externt. Att slå larm internt innebär att arbetstagaren vänder sig till sin arbetsgivare eller en representant för arbetsgivaren, använder sig av interna rutiner för rapportering av missförhållanden som gäller hos arbetsgivaren eller vänder sig till sin arbetstagarorganisation. Att slå larm externt innebär att arbetstagaren offentliggör uppgifter, lämnar uppgifter för offentliggörande eller vänder sig till en myndighet.
• En arbetstagare som slår larm externt har skydd enligt lagen om arbetstagaren; a) först har slagit larm internt utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet och i skälig utsträckning informerat arbetstagaren om i vilken omfattning åtgärder har vidtagits, eller b) av något annat skäl hade befogad anledning att slå larm externt. För larm externt krävs det dessutom att arbetstagaren har fog för påståendet om allvarliga missförhållanden.
• En arbetstagare kan ha befogad anledning att slå larm externt direkt, om det t.ex. finns en akut fara för liv, säkerhet eller hälsa, rör sig om mycket allvarliga missförhållanden såsom grov brottslighet eller finns en risk för att arbetsgivaren förstör bevis. Bedömningen av om arbetstagaren har fog för påståendet görs utifrån en objektiv måttstock med utgångspunkt i det underlag som arbetstagaren har när larmet görs. Ogrundade eller enbart löst grundade misstankar omfattas inte av lagen. Samtidigt ställs det inte några krav på att arbetstagaren ska vidta undersökningar och kontroller för att säkerställa att uppgifterna är riktiga.

Vad lagen skyddar mot

• En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Med repressalier avses ett handlande eller en underlåtenhet från arbetsgivarens sida som innebär en ogynnsam behandling eller ogynnsamma följder för arbetstagaren. Som repressalier räknas bl.a. avsked, uppsägning, omplacering, fråntagande av arbetsuppgifter, orimligt hög arbetsbelastning, negativa förändringar av anställningsförhållandena, trakasserier, utfrysning, oberättigat dåliga vitsord och utebliven lönehöjning.
• Lagen ger endast skydd mot repressalier som vidtas pga. att arbetstagaren slår larm, dvs. det måste finnas ett orsakssamband mellan det förhållandet att arbetstagaren har slagit larm och repressalien. Om arbetstagaren kan visa omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för repressalier som strider mot lagen, måste arbetsgivaren motbevisa att sådana repressalier inte har vidtagits för att undgå skadeståndsskyldighet.
• Den arbetstagare som genom att slå larm gör sig skyldig till brott har inte skydd enligt lagen. Brott som skulle kunna vara aktuella i en sådan situation är t.ex. ärekränkningsbrott såsom förtal och förolämpning eller brott mot lagreglerad tystnadsplikt.

Skadestånd

• En arbetsgivare som utsätter en arbetstagare för repressalier i strid med lagen, ska betala ekonomiskt skadestånd, dvs. skadestånd för den förlust som uppkommer, och allmänt skadestånd, dvs. skadestånd för den kränkning som repressalien innebär. Storleken på det ekonomiska skadeståndet för förfaranden som omfattas av LAS, har begränsats genom hänvisning till 39 § LAS som innehåller bestämmelser om högsta belopp för ekonomiskt skadestånd. Om det är skäligt, får skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.
• Det ekonomiska skadeståndet är avsett att täcka den ekonomiska förlust som arbetstagaren har lidit till följd av repressalien. Genom det ekonomiska skadeståndet ska arbetstagaren försättas i samma situation som om arbetsgivaren inte hade vidtagit repressalien. Storleken på det allmänna skadeståndet är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Vid bedömningen kan även arbetstagarens agerande beaktas. Skadeståndet kan jämkas helt eller delvis om t.ex. arbetstagaren själv har medverkat till den uppkomna situationen och arbetsgivaren snabbt vidtar rättelse.

Regeringens bedömning är att visselblåsarlagen förväntas minska arbetsgivarens benägenhet att vidta repressalier och bidra till att minska rädslan för repressalier hos arbetstagare som överväger att slå larm om missförhållanden. Vidare bedöms visselblåsarlagen på sikt kunna leda till ett klimat på arbetsplatserna där det framstår som mer naturligt att säga till om eventuella missförhållanden samt till att öppenheten på arbetsplatserna ökar. Öppenheten på arbetsplatser är en viktig faktor dels för möjligheten till medial granskning och insyn, dels för att skapa en sund intern kultur.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA GÄRNA OSS PÅ MORRIS LAW.

ROGER WIER
Partner, Advokat

Telefon: +46 10 722 36 03
Mobil: + 46 727 36 70 70
E-post: roger.wier@morrislaw.se